Byron Bay!

Hej igen!
 
Efter att vi hade utnyttjat wifiet på donken ytterligare en gång tog vi oss en runda i ett litet köpcentrum där de endast fanns helknäppa affärer, liknande Ö&B och Dollarstore men vi roade oss som vanligt. Sedan tog vi bilen tillbaka till campingen för att lösa skulder vi har emellan, det här med delad ekonomi är inte alltid så delad när vi rör oss med fyra olika kontokort OCH cash. När det problemet var ur världen visste vi exakt hur mycket vi har att röra oss med och därför kunde vi gå ut på stan för att äntligen unna oss en ordentlig middag. Vi har ju verkligen slarvat med maten för att spara pengar, men när vi väl börjar jobba ska det bli ändring på det. Vi satte oss på en trevlig liten italiensk restaurang mitt i stan och åt varsin god pastarätt, eller ja Lizzan tog ravioli för de som är intresserade (nu sitter Lizzan och babblar om att ravioli också är en pastarätt, så jag kan väl berätta att jag åt spagetti och köttfärssås). Vi hann även ta en vända på stan och kolla i de flummiga affärerna, kan ju meddela att detta är lite av en hippiestad, alla går barfota och ser allmänt sköna ut. På dagen hade vi även tagit oss en vända för att kolla in beachen där vi såg hur många söta hundar som helst som sprang runt i vattenkanten. Det var även där vi satte oss på kvällen för att njuta av solnedgången och när vi hade hört samma bongotrums-rytm i en halvtimme bestämde vi oss för att närma oss för att se vad som försiggick. Där satt det ett tiotal sköna gubbar med långa skägg och spelade trummor och framför stod några hippies och dansade hippiedans, sjukt roligt att stå och kolla på. Till slut gick vi tillbaka till campingen för att krypa ner i vårt tält för att försöka sova...
 
           
 
        
 
        
 
        
 
Vi vaknade tidigt som vanligt av värmen och bestämde att det skulle bli en pooldag. Innan vi gick till poolen bestämde vi att vi faktiskt skulle inhandla frukost för en gångsskull och med inspiration från Beth och Laura gick vi till vår nya favoritaffär Aldi och köpte bröd och dipp (hahah, herrgud vad jag längtar efter en svenskt frukost med ägg, te och Nyhetsmorgon). Efter inhandlingen av frukosten gick vi till poolen som ligger precis bredvid havet, det är en allmän pool så vi betalade runt 20 kr för att komma in och sedan låg vi där hela dagen. Under dagen hann Lizzan även ringa ett samtal som kommer leda till att vår barndomsdröm uppfylls, berättar mer om det sen när det väl händer ;)

          
 
Dagen innan hade vi varit på en sushitrain-restaurang för att boka bord, så vi gick från poolen och duschade, satt och sminkade oss på gräset vid tältet, tog en vända på stan och suktade över alla snygga bikinis, sedan gick vi till sushistället. Det var sjukt mysigt att sitta där och kolla på när alla sushitallrikar rullade fram på rullbandet och sedan plocka det man ville ha. Vi blev supermätta båda två och det berodde nog på att man hann ta det lugnt mellan varje tallrik eftersom det gick några varv innan man hann bestämma sig vilken tallrik man skulle ta. Vi har även lärt oss en nytt uttryck: FOODBABY! Det var Laura och Beth som lärde oss det, jag skulle kunna översätta det med tacosmage på svenska, se bild nedan dubbelhakan bjuder jag på...
 
            
            
            
 
Efter maten tog vi en vända in på systemet (som har öppet till klockan 10 på kvällen, det vore något i Sverige) och köpte vattenmeloncider, inte lika god som favoriten hemma men helt klart godkänd. Vi tog oss ner till havet i hopp om att se trumm-gubbarna igen, men icke. Vi satt vid havet och kollade på vågorna som hade varit enormt stora under dagen och det var fortfarande några som var ute och surfade. När vi satt där och det började skymma tyckte vi att vi hörde våra favorittrummisar så vi gick mot ljudet, där stod dock inte gubbtrum-gänget, men en skitskön kille med en gitarr och massor utav folk framför som satt och lyssna på honom. Vi satte oss där ett tag och tog vår sista cider medan vi kollade på honom och på havet som syntes bakom.

           

          
 
När det blev sent (vad kan klockan ha varit, 20 eller 21, men pensionärerna är trötta...) så gick vi till vårt tält för att krypa till kojs. Vi öppnade som vanligt för att endast ha myggnät på båda sidorna och jag vet inte HUR många gånger det började regna den natten, det var som ett skämt. Vi öppnade sedan stängde vi, vi sov några minuter sen stängde vi igen och sedan öppnade, sov någon timme sedan var det dags igen. Inte nog med det så hade halva Australiens fågelpopulation bestämt sig för att någon slags parningsrit utanför tältet, fick panik för det lät som ett gäng apor utanför halva natten och jag HATAR störiga ljud och det där var fasiken crazy, nästan värre än när folk plockar ur disken. Vi vaknade i alla fall upp klockan sju i ett blött tält, alltså vad är det för jävla tjomme som tillverkar ett tält som inte är vattentät...Vi gick upp och hängde allt på tork, köpte pegs (ja jag har lärt mig ett nytt ord på engelska och jag vill visa det) i receptionen för att allt skulle hänga kvar i blåsten, för det var halvdåligt väder när vi vaknade. Har ingen bild på denna hetsiga morgon så det får bli en bild från vårt favoritsätlle på campingen: bänken utan för tjejtoan för det var en fantastisk bris där.
 
                
 
Under dagen var vi på jakt efter wifi för att fortsätta vårt jobbsökande. Vi hamnade på ett stort hotellställe, som verkade vara både bar och frukostplace. Vi beställde en alldeles för dyr frukost som knappt var god, men ner gick den och vi kämpade med det dåligt wifiet. Efter ett tag gick vi tillbaka till campingen för att göra rent tältet och packa ner det fint eftersom det ska säljas nu. Egentligen skulle vi stannat en natt till i Byron Bay, men vi valde att åka vidare idag för att komma närmare bättre wifi. Tanten i receptionen berättade nämligen att hela Byron Bay har dåligt wifi, så vi checkade ut en dag tidigare och åkte mot Spot X. Självklart ställde vi in gps:en på McDonald's som alltid, för att kunna använda deras wifi och toalett.

Vi stannade i mitten på ett café mitt ute i ingenstans, för att köpa glass till lunch och kissa eftersom jag höll på att kissa på mig, jag spanade in varannnan buske medan vi åkte ifall det skulle bli kris, men jag har ju blivit ett slags fan av offentliga toaletter, tro det eller ej! Innan jag åkte hade jag fobi för offentliga toaletter men nu ser jag det mer som en chans att bli ren (hur sjukt låter inte det) Däremot har jag utvecklat en annan slags fobi här i Australien, nämligen lastbilsfronts-fobi. Det är sjukt mycket lastbilar ute på vägarna och alla har en sånhär skräckinjagande front som antagligen är till för att mosa kängurus, men de skrämmer fan livet ut mig eftersom de är tvungan att alltid ligga en meter bakom bilen. Tror dock detta har att göra med att jag har sett skräckfilmen (vissa skulle väl kalla det "skräckfilm*) Jeepers Creepers...Nog om fobier, vi kom i alla fall fram till donken och jag tog en te för att vi skulle kunna sitta där utan att skämmas. Däremot låg deras nät nere så vi lånade lite ström för att ladda datorerna, jag hann även uttnytja läget och använde den offentliga toaletten och hann samtidigt höra någon råspy i toaletten bredvid.
 
                               
 
När det väl var dags för middag bestämde vi oss för att INTE ta donken för en gångs skull, så vi tog våra britters tips om KFC och åkte två minuter med bilen för att ta oss dit. Vi stod säkert i 20 minuter vid menyn för att förstå hur vi skulle göra, vi förstod ju att det handlade om kyckling så vi tog varsin meny sedan en extra grej med kyckling popcorn (låter lite coolare på engelska, popcorn chiiicken) och någon annan kycklinggrej och fyfan! Alltså vi försökte verkligen få i oss det men det var så himla äckligt och vi var så besvikna, de hade peppar i allt och allt var superduper friterat. Det enda som var gott var dippsåsen, men vi kommer aldrig sätta vår fot där igen. När vi väl satte oss i bilen så jämrade vi oss över hur äckligt det var medan vi slog in en annan donken på gps:en för att hitta wifi och kunna söka fler jobb. Så nu sitter vi här och snålsurfar inne på donken och jag ser min skräcknatt ståendes ute på parkeringen och väntar. Eftersom vi inte stannade i Byron Bay som var tanken så ska vi nu sova i bilen eftersom det ska regna och vi kan inte packa ner ett blöt tält när vi ska sälja det. Så nu sitter vi här och väntar på att gå ut till bilen, jag ska bara ta mig en kissning först på denna offentliga underbara toa.

             
 
             
 
Läget just nu - innan vi inser att vi faktiskt är på donken:
Lisette: Jag går ut och hämtar tamponger i bilen.
Liza: kan du ta med tandborsten också? hehehehe
Lisette: heheheh och våtservetterna
 
PUSS OCH KRAM
L&L
Australia