Kackerlacksrace...

Innan vi gick och la oss igår beställde vi frukosten och vilken tid vi skulle äta frukost. Till vår stora lycka hade de ägg på menyn! Frukosten serverades på altanen med utsikt över havet och bergen och var så jäkla god, tror jag måste köpa mig en egen höna när jag kommer hem för ägg är typ den bästa råvaran som existerar. Båda var riktigt sega efter den 16 timmar långa resan dagen innan, men vi bestämde oss ändå för att gå ut och kolla runt lite i området och försöka få tag i kontanter, vilket visade sig vara omöjligt så i några timmar levde vi i tron om att vi inte skulle få mat och vatten på flera dagar, eftesom man inte vågar använda kortet hur som helst. Stans enda ATM väntade nämligen på service och hon i receptionen menade att den inte kommer att fungera på ett tag och där stod vi med ca 200 svenska kronor i handen...Vi fick ändå ihop det som stod på shoppinglistan: balsam, kräm till Lizzans torra hud som snart har ramlat av, toalettpapper (seriöst, man får en toarulle var tredje dag på hotellet...de känner nog inte till det svenska behovet av att gå på toa typ hela tiden) och sex liter vatten. Vi hittade nämligen ett annat märke på vatten än vad vi druckit innan för det smakar smuts och de säljer typ bara det äckliga vattnet på alla ställen så vi blev uppspelta när vi såg vår sexliters dunk. Dock kom vi hem utan toapapper, vi bestämde att ta det inköpet lite senare, vi hade ju trots allt kvar några centimeter kvar på vår lyxiga hotellrulle.
 
                                     
 
                                     
 
Efter vår lilla tur på stan i stekade sol gick vi tillbaka till hotellet och somnade ganska fort, Lizzan somnade först i 20 minuter och när hon var "klar" kontrade jag med 50 minuters sömn. Vi hann även tvätta lite idag, det är ganska stor skillnad från att slänga in allt i tvättmaskinen hemma till att stå och tvätta trosor med schampoo i både dusch och handfat. Dagens dusch var även den, precis som frukosten, en fantastisk upplevelse. Efter att vi hade torkat och bestämt oss för att inte sminka oss så gick vi till Art Café som är ett hyllat ställe här, och ligger en dörr ifrån hotellet. Eftersom vi inte hade käkat någon lunch, så var även middagen en oförglömlig upplevelse, vi delade på vitlöksbröd som var gjort på hembakat bröd. Sedan fick jag min efterlägntade pizza och Lizzan tog pasta pesto, alltså blickarna vi utbytte medan vi åt måste sett helt galna ut, var som om vi inte sett mat på flera dagar. För att avsluta på topp så beställde vi även en bananasplitt och dela på, där vi försökte lista ut smakerna på glasskulorna, vi kom fram till choklad, mango och smörsmak...
                         
                                     
    
                                     
 
Eftersom vi knappt hade några pengar kvar blev detta vår räddning eftersom det tog kort och var så rekomenderat av många turister. När vi sedan passerade vår reception passade vi på att boka två båtturer också, Tour A och Tour C, dagarna efter varandra. Allt var frid och fröjd resten av kvällen tills vi skulle sova. Som ni vet så är varken jag eller Lizzan så förtjusta i småkryp, eller kryp överhuvudtaget oavsett storlek och Lisette har utvecklas någon slags allvarlig fobi mot kackerlacker sedan hon var i Thailand. Lizzan hade precis lagt undan telefonen och dragit på sig sin ögonbindel/ögonmask och jag skulle bara stoppa ner min dator i ryggsäcken då jag ser något stor och blankt springa och gömma sig under själva ryggsäcken. Jag funderade i två sekunder på hur jag skulle lägga fram det här för tjejen bakom mig som höll på att somna in harmoniskt, men efter en snabb diskussion med mig själv får jag fram ett lugnt:

- Alltså Lisette, nu måste du vakna...för vi har typ ett problem...alltså vi har typ ett kryp här inne...
- Hur stort...?!
- Eh...stort...

Lizzan for upp i sängen i ren panik medan jag stod kvar nere på golvet. "Alltså det där ÄR en kackerlacka, nej alltså jag orkar inte, alltså jag hatar sånt här, alltså fyfan va äckligt, åååh jag dör", det var ungefär det som kom ut ur min kompanojs mun medan jag letade dödsverktyg. I ren panik tog jag et petflaska och ett glas och försökte lokaliser det lilla odjuret. Han var så sjukt snabb, när jag väl hade smackat glaset med all kraft (trodde jag, lär ju sett asmesigt ut) så hade den redan hunnit springa iväg en meter bort. Jag vet inte hur länge vi höll på men säkert 20 minuter och det gick att hantera så länge han sprang längst golvet, men när han började ta sig upp på väggarna fick även jag panik. Under den här händelsen står alltså Lizzan i trosor med myggspray, eftersom det var det enda vapnet vi hade i mer heltäckande dödsform, och sprutar överallt både när den gömde sig och samtidigt som jag försökte mörda den. Till slut satte den sig på väggen bakom nattduksbordet som vi hade dragit ut när vi var på jakt efter den tidigare. Medan Lizzan skriker att vi borde testa att trycka in bordet mot väggen står jag där redo med mina verktyg ifall den skulle komma ut på min sida. Sagt och gjort sköt Lizzan in bordet och drog sakta ut det igen, men i ren panik tröck vi in det igen och drog det fram och tillbaka, fram och tillbaka och plötsligt låg det en mosad kackerlacka där. Lyckan var totalt, jag tog upp den med lite papper och efter en diskussion och lite utbyte av kunskap gällande deras lukt och om man dödar en kommer det massa ägg och plötsligt har man tusen till, så smet vi ut till soptunnan utanför köket (wopsiii) och kastade ner den där i den stora soptunnan med lock. I en halvtimme, om inte en timme, efter incidentet satt Lizzan och utbildade mig om vad google hade att erbjuda gällade kackerlackor. Vi kom ganska snabbt fram till att vi hade fått besök av en tysk variant. Vi fick även reda på att de kommer fram när de är mörkt, vilket resulterade i att vi sov med lamporna på under hela natten, vilket bidrog till en stor förvirring när man vaknade mitt i natten och typ: vad händer, är det natt eller dag? Om uppvärmningen var en Gecko och första riktiga utmaningen var en fet kackerlacka så kan man ju undra vad som kommer härnäst, vi väntar med spänning!
 
            

Jag vill avsluta detta inlägg med att presenter Herr Tupp som måste leva sitt liv strax utanför vårt fönster, som dock är tre våningar upp, han har i alla fall bestämt sig för att ta sitt uppdrag som tupp på största allvar. Om inte jag minns fel från min barndom så ska en tupp bara gala (gola, gala, galer...eller?) typ en gång klockan fyra på morgonen, det här måste vara någon virrig filippinskt tupp som fått solsting för han håller oss sällskap hela nätterna och om han tar en liten paus så tar grannhundarna över en snabbis.
 
PUSS OCH KRAM
/L&L
 
Mammi Elisabet

Tuppen är helt klart knäpp. Hälsa honom att han bara ska gala för att tala om att det är morgon och ljust. På nötterna sover man så länge det är mörkt!

Läbbigt litet (?) tyskt kryp! Har ingen längtan att träffa hen!😱

Men den här gången behövde ni inte kalla på någon beväpnad vakt!👍
Hoppas ni har fått tag i kontanter nu...?

Pussis!

Svar: Hehe ja tuppen var galen, men nu bor vi på "Deep forest garden inn" och här är vi verkligen ute på landet så här får vi kanske vara ifred, men man vet ju aldrig.
Ja kackerlackor är inte vårt favoritdjur om man säger så :)

Nu har vi äntligen fixat pengar!

Puss / L&L
Liza & Lisette