Liza & Lisette

Väl ute på andra sidan fick nog både jag och Lizzan en chock, vi har ju hört innan om att de är väldigt på turisterna och att man får vara lite på sin vakt, men himmel! Det stod taxichaufförer längst en mur lite längre upp och alla bara skrek och var hur hetsiga som helst, det var lite lugnare nere på gatan men ändå...Vi sa nej till alla för att fundera på hur vi skulle göra då vi plötsligt såg två vakter som satt i en turistinformation. De var hur gulliga som helst och hjälpte oss att välja rätt taxi och reste på sig för att vi skulle få ta deras sittplatser. Vi tackade för hjälpen och hoppade in hos en trevlig taxichaufför som hade en liten guidad tur för oss på vägen mot Alona Beach. Taxituren tog 30 minuter och kostade 600 pesos, cirka 120 kr. Väl framme på hotellet fick vi ett trevligt bemötande och de tyckte att det var extra kul att vi var svenskar eftersom det är en svensk ägare, dock var inte ägaren på plats denna månad. Dörrvakten tog våra väskor och följde oss upp för att visa rummet, när han satt i nyckelkortet till elen lät det som att ett mindre världskrig drog i gång i rummet, det var AC:n...Det måste vara någon modell från 80-talet för det låter som en gammal brummande bil, som tur är har vi kunnat sova med öronproppar. Rummet var kanske inte heller det vi hade tänkt oss, såg mycket finare ut på bilderna, men som sagt vi förstår att vi är i Filippinerna och att standarden är lite sämre, men det är fortfarande fräscht. Vi har tillexempel en duschslang från en svensk tillverkare, bara en sådan sak liksom, det gäller att fokusera på de positiva sakerna. Vi hann även kolla in poolen också som såg nice ut.

När vi rotat fram bikinin gick vi ner till beachen som bara låg fem minuter från hotellet, det var samma sak där att vi hade förväntat oss lite mer eftersom vi läst så mycket om det och sett så mycket bilder, vattnet är i alla fall kristallklart, dock så kan man bara gå ner till midjan innan det kommer obehaglig stickig botten. VI la oss på stranden ett tag och halvsomnade och det är väl inte så kontigt med tanke på att vi vid det här laget hade dygnat. Vi ville även slå på stort idag och käka lunch! Vi tog ett mysigt ställe vi stranden, men jag vågade fortfarande inte äta något lokalt så det blev pasta carbonara för mig, medan Lizzan vågade på sig en noodle soup med sea food. Efter att ha köpt lite vatten och den obligatoriska Mangnus-glassen på ett litet minimark så gick vi tillbaka till hotellet. 

Väl tillbaka på hotellet började vi funderapå det här med Malaria, vi har ju fått med oss utskrivna tabletter som skulle tas när vi varit i ett malariadrabbat land, så vi googlade på det och fick upp Bali som vi precis hade varit i så idag började vi även vår malariakur. Biverkningarna är ju fantastiska, men min favorit var ändå denna: "Svåra psykiska problem där personen där personen förlorar kontakten med verkligheten och är oförmödan att tänka och handla klart" Vi ska ta tabletter i 24 dagar i streck, så vi får vä se hur det här utvecklas.