Magnetic Island

Vi åkte tidigt på morgonen från Mission Beach, vi sa hejdå till våra favorittanter i receptionen och åkte söderut mot Townsville. Det är så skönt att köra, det är lite trafik och sköna vägar och tro det eller ej men jag föredrar faktiskt vänstertrafik och ratten på höger sida. Vi ställde in GPS:en på Commonwealth Bank som skulle ligga cirka en och en halv timme därifrån. Vi har nämligen haft lite problem med våra kort, jag råkade tydligen svara fel på en fråga via kundservice så jag blev nekad därifrån så jag var tvungen att åka in till kontoret för att få en telefonkod för att kunna ringa igen...Väl framme på banken möts vi av världens trevligaste tant och där kommer vi som två slitna backpackers som sovit i bilen, hon tyckte nog lite synd om oss. Hon hjälpte oss med ALLT, fixade små bankböcker med alla uppgifter som vi behöver och fixade internetbanken och alla koder. Sedan gjorde vi premiär och satte in pengar på kortet! Vi tackade för oss sedan körde vi vidare, en stund senare stannade vi vid en rastplats för att äta vår matlåda, hör och häpna, här dras det in på alla kostnader. Vi hade gjort potatissallad (potatis, gräddfil, tomat och lök) och det var sååå himla gott! Både jag och Lisette har insett att vi kommer uppskatta mat när vi kommer hem, ganska långtråkigt att bara äta nudlar, pasta och vitt bröd hela tiden. När lunchpausen var slut gasade vi vidare mot Townsville.
 
                       
 
Vi hade ju lånat en fläkt att ställa i tältet på förra stället av vår snälla receptionstant, så vi insåg snabbt att vi behövde införskaffa en egen om vi skulle överleva i vårt lilla tält. Medan jag körde så googlade Lizzan upp en ställe som skulle ha fläktar och det visade sig att det var ett asstort köpcentrum! Dock hade vi varken humöret eller orken för att gå in i affärerna även om alla hade sjukt fina grejer, fönstershopping är vår nya grej! Vi gick in på fläkt-affären, kallad Target, och stod och valde mellan lite olika fläktar och till slut fick det bli en som stod upp (intressant fakta...). Vi tog vår fläkt, sedan gick vi till bilen, nej vi betalade givetvis först, himmel så trött jag är när jag skriver detta, nåväl med en betalad fläkt gick vi i alla fall till bilen och började packa inför våra tre dagar på Magnetic Island. Det var så varmt nere i parkeringshuset så båda fick lite halvpanik och när vi väl hade packat klart gick vi in i varuhuset igen för att kyla ner oss. Vi tänkte att vi skulle passa på att äta igen men insåg att färjan skulle gå om en timme så vi gick tillbaka till bilen och körde till hamnen. Väl vid hamnen fixade vi parkeringsbiljett och fick ut våra båtbiljetter som redan var betalda. Färjan över tog 20 minuter och sedan tog vi bussen som gick till ena sidan av ön för att åka till vårt hostel.

Väl framme på vårt hostel fick vi veta att vi hade blivit uppgraderade till sviten och vi antar att vår travel agent har något med detta att göra eftersom vi har haft en del klagomål, det är mycket som har dykt upp som varit ett problem. Väl inne i vår svit, eller vi säger "svit" så fick vi igång AC:n, sedan hoppade vi i poolen. Vår vackra svit såg ut som en fjällstuga med träpanel överallt, en säng full med myror och andra oidentifierade kryp och en dusch utan dörr eller draperi med utsikt över sängen. På kvällen tog vi en pizza i baren och drack kallt äckligt vatten som serverades, det är också något som jag kommer uppskatta när jag kommer hem, att dricka rent vatten som kommer direkt från kranen, can't wait! Innan vi gick och la oss försökte vi få tag i företaget som hyr ut Barbiecar, men de svarade inte så vi la över det problemet på morgondagen. Jag tror vi somnade hyfsat tidigt, i alla fall jag, jag är otroligt duktig på att totaldäcka trots att sängen är full med kryp. Lizzan var nog däremot på insektsjakt i sängen halva natten. 

På morgonen gick vi till receptionen för att boka Koala Breakfast (vi var där dagen innan men killen i repan var helflummig så vi försökte inte ens att boka för han var så himla knäpp). Vår guide hämtade oss och tog vår lilla grupp till området där alla djur skulle finnas. Vi fick en frukostdrink som välkomnande, sedan var det bara att hugga in på buffén och vi som inte har sett annat än rostat bröd och billiga flingor de senaste dagarna fick storhetsvansinne. Vi tog typ allt, och satte oss till bords där vi hade blivit utplacerade och medan Lizzan var och klappade en papergoja försökte jag få igång snacket mellan alla bordskamrater med de var socialt handikappade så jag gav upp efter ett tag.

                        
 
Plötsligt kom en av personalen ut med en orm! Så vi släppte all frukost och gick dit för att test-hålla. Det var en black headed python som var väldigt slingrig och medan guiden gick iväg stod man där med ormen runt halsen, haha! Vi fick även titta på de blåtungade ödlorna (mycket spännande..haha). Vi flirtade även lite med den gröna papergojan så den skulle hoppa upp på armen, den var väldigt kärleksfull med en kille på plats men det berodde tydligen på att det var parningssäsong, haha, men till slut fick vi också hålla och klappa. När alla hade klappat och gullat klart var det dags att gå till koalerna. Vi fick hälsa på en som hette Thor - urgullig! Vissa hade betalat för att hålla den (vi såklart) så vi fick hålla sen fick man ett sött litet foto i en liten ram när man håller koalan. Vi fick lite dåligt samvete när vi satt där och hade betalat för att hålla i stackars Thor, men guiden berättade att koalerna lever upp till 10 år längre i och med att de tar hand om dem, än att de ska leva ute i det vilda, så då kändes det lite bättre. Guiden berättade även om koalans livsstil, de sover ca 18 timmar om dagen och äter resten av tiden, jag kände mig såååå träffad när hon pratade om dem, tror jag var koala i mitt tidigare liv för mat och sömn är fan livet alltså. Vi kollade även på när de matade krokodilerna innan det var slut.
 
             
             
             
 
           
 
När vi kom tillbaka till stugan ringde vi Barbiecar-företaget och försökte beställa en rosa bil, men de var givetvis slut. Vi bestämde i alla fall att Ken (hehe) skulle komma och hämta oss vid 12 så vid lunch kom han inglidandes i vår röda lilla barbiecar som vi skulle få köra. Vi åkte till kontoret och skrev på alla papper sedan började vi vår färd på ön. Vi trodde ju att man kunde åka runt ön men man kunde bara åka fram och tillbaka så det roade vi oss med ett tag för att vi behövde fläkten från vinden för det kokade, så himla varmt. Vi stannade på ett ställe där de hade ett stinger net och badade och solade en stund, medan vi hade bilen besökte vi även affären för att köpa lite nudlar och pasta. Vi åkte tillbaka till vårt hostel där det hade ramlat ner ett megastort koalaträd mitt på parkeringen bredvid vår "svit", men alla bilar och hus hade klarat sig. Vi slappade lite på rummet innan vi åkte ut och rastade vår lilla Barbiecar i mörkret. På kvällen kollade vi på vår favoritserie Holstein & Gottorp innan vi somnade.
 
             
             
             
             
             
 
           
 
Gud vad det här inlägget blev intressant, en eloge till de som fortfarande läser. I alla fall på morgonen tog vi en tur till stranden i vårt lilla röda vrålåk sedan åkte vi tillbaka för att lämna bilen. Ken skjutsade tillbaka oss till hostelet där vi däckade på rummet eftersom det var det enda stället som man kunde andas på. På kvällen tog vi en långsam promenix till hamnen som låg åt andra hållet, vi köpte lite gottis och gick tillbaka för att kolla på The Notebook, vi grät en skvätt och sedan gick vi och la oss. Klockan stod på 06.30 på morgonen, så vi packade ihop våra tre föremål (hade ju bara lilla ryggan med oss), checkade ut och tog bussen till färjan. Väl framme på parkeringen sa vi hej till vår lilla svarta pärla och slog in Airlie Beach på GPS:en.

PUSS OCH KRAM
/L&L
 
 
 
 
Mammi Elisabet

Det är klart vi läser till slutet!😄 Gud vilken söt bil!

Koalan måste vara världens gulligaste. Betydligt gulligare än ormen...

Nu har ni snart skrivit ifatt ju. Airlie beach alltså? Jag googlar!

Puss!😄❤️

Svar: Hej mamma Elisabet!Ja nu känner vi att vi har hamnat efter igen så nu börjar nya tag. McDonald's blir vårt andra hem när vi inte har något bra WiFi på vår camping. Så här ska vi sitta hela dagen idag och försöka komma ikapp våra inlägg samt börja söka jobb :)

Puss
/L&L
Liza & Lisette

Pappa Peter

Tjo

Den där ormen kan man ju vara utan men gojan och Koalan kan man ju hålla i.
Vet inte om man kan kalla detta bil mer som en gokart men ni verkar ju ha kul iaf.
Ni kan ju inte leva på nudlar och potatis hela tiden, man måste ju äta lite mat också.

Ta hand om varandra.

Ha det gott L@L

Pappa Peter





Svar: Hej där pappa Peter, ja vi älskade djuren jätte mkt.Dock har vi insett att vi hamnar efter lite i skrivandet igen och ska nu försöka att ta igen allt medan ni ligger och sover. Så idag blir det nya tag med bloggen och sedan fortsätta att söka jobb.

Ha de bäst

/ L&L
Liza & Lisette